Problemet med matcher som riggas i förväg blir allt större i Sverige. Värst drabbade är de något lägre divisionerna.
Europarådet har antagit en konvention mot matchfixning, men Sverige har inte undertecknat den, trots att landet deltog i arbetet med att ta fram konventionen. Detsamma gäller Ukraina och Rumänien. Övriga 48 länder som deltog i arbetet har också skrivit under konventionen. Kanske beror detta på att vi i Sverige har en tendens att tro att korruption är något som inte kan drabba vårt land, att vi på något sätt är vaccinerade mot det.
De upptäckta riggade matcherna, och inte minst upptäckta försök till matchfixning, visar dock att så inte är fallet. I oktober friades en man som försökt förmå spelare i IFK Värnamo att delta i en riggad match. Spelarna anmälde dock händelsen, och mannen åtalades. Tingsrätten i Jönköping friade honom dock, eftersom det inte ansågs bevisat att han erbjudit spelarna pengar. Åklagaren kritiserade också IFK Värnamo för att inte ha agerat korrekt när man gjorde anmälan. Klubben ville exempelvis inte ge åklagaren namnen på de spelare som kontaktats av den mutmisstänkte mannen.
Ett typiskt fall
Kanadensaren Declan Hill har ägnat lång tid åt att kartlägga matchfixning, och säger att Värnamofallet är ett typexempel på hur matchfixning går till. Den misstänkte var en f.d. spelare i laget, och det är enligt Hill vanligast att en person som på något sätt har en koppling till laget får agera ”gångare”. Det är gångarens uppgift att etablera kontakten med de spelare som ska involveras i fusket, och få deras förtroende.
De senaste åren har fusk och läggmatcher avslöjats i många europeiska ligor, men de som riggar matcherna har ofta sin bas i Asien. Malaysia och Singapore hade tidigare en gemensam fotbollsliga, men den lades ned 1995, efter att omfattande spelfusk hade upptäckts.
Mer om Declan Hills kartläggning av matchriggningen finns att läsa här.