Numera går det att satsa pengar – ”betta” – på nästan vad som helst. De olika system som kan användas för att räkna ut odds och vinstsummor kommer dock alla från sportens värld.
Beroende på vilket system som används varierar inte bara vinstsumman, utan även vad man som spelare ska satsa på för att vinna. De olika systemen gör det mer intressant att satsa pengar, och är en viktig delförklaring till varför betting har ökat i popularitet de senaste åren.
Spread betting
Spread betting är ett system som skapades av den amerikanske matematikläraren Charles K McNeil, som skolade om sig och började arbeta som bookmaker. Systemet har dock blivit mest populärt i Storbritannien. Kanske beror detta på hur de professionella sportligorna är organiserade där. I USA riskerar ett lag i den högsta ligan, oberoende av sport, inte att flyttas ned. Däremot hamnar de mest lovande spelarna från universitet och college i de lag som hamnat sist, när det är dags för den årliga draftingen. Detta system är uttänkt för att lagen ska bli mer jämbördiga.
När jämbördiga lag möts är det spännande att sia om vilket av dem som kommer att vinna, och det blir då också spännande att satsa pengar på det lag man tror kommer att vinna. Men om lagen inte bedöms vara jämbördiga blir det inte lika spännande. När IFK Göteborg möter Mjällby skulle de flesta nog tippa på en vinst för Blåvitt, även om det motsatta har hänt. För att vadslagningen ska bli riktigt intressant måste man då ha möjlighet att satsa pengar på något annat, exempelvis hur många mål man tror att IFK kommer att vinna med.
Det är detta som spread betting handlar om. Bookmakern sätter ett spread, som är en sorts spridningsmått. Den som satsar pengar på matchen väljer om hen vill satsa på favoriten (exempelvis IFK Göteborg) eller utmanaren (Mjällby). Om spelaren satsar på utmanaren och summan av utmanarens poäng i matchen, plus det spread som har satts av bookmakern, är högre än favoritens poäng, då vinner spelaren pengar. I en match mellan IFK och Mjällby, där spread har satts till 2, kan de som satsat på Mjällby räkna sig som vinnare om IFK skulle vinna med 2-1, eftersom 1+2>2. Det är detta som gör spread betting så intressant för många gamblers.
Totalisator
Totalisator-modellen kallas ofta också för parimutuel, vilket är franska och betyder ungefär ömsesidig vadslagning. Den lämpar sig dåligt för vadslagning, men fungerar bättre vid hästkapplöpningar och andra relativt korta tävlingar, där deltagarna rangordnas. I Sverige används totalisatorsystemet vid travtävlingar.
De satsade pengarna samlas i en pott, från vilken organisatören, som ofta är en statlig aktör, tar sin andel. Den kvarvarande potten delas mellan de som har satsat på vinnaren. Vi tänker oss ett lopp där fyra hästar deltar, och där pengar satsas enligt följande:
- Häst 1 – 100 kronor
- Häst 2 – 200 kronor
- Häst 3 – 300 kronor
- Häst 4 – 400 kronor
Den sammanlagda potten blir då 1000 kronor, och om arrangörens andel är 20% återstår 800 kronor i potten. Om häst 2 vinner loppet kommer de återstående 800 kronorna att delas upp mellan de som satsat på vinnarhästen. 800/200=4, så varje satsad krona på häst två gav fyra gånger insatsen. Man säger då att oddsen var 3:1.