Kan det svenska spelmonopolet bestå?

I Sverige har staten fortfarande monopol på att anordna spel om pengar. Samtidigt är vi med i EU, en överstatlig organisation som bl.a. bygger på principen om fri rörlighet för tjänster och kapital. Går det ihop, eller måste en förändring ske?

Det svenska spelmonopolet infördes 1934, då det privata företaget Tipstjänst fick tillstånd från staten att arrangera vadslagning om idrottsresultat. Syftet med detta var att komma till rätt med den mycket populära – och olagliga – bettingen på bl.a. fotbollsmatcher. Svenska spel bildades 1997, genom att Tipstjänst slogs ihop med det statliga penninglotteriet. Ett år senare lanserade man de första spelen på nätet.

Svenska spel var långt ifrån ensamma om att erbjuda spel på nätet. Flera privata företag, baserade i utlandet, gjorde detsamma, och de var ofta mer populära än statens spelsajt. Privata aktörer har också uttryckt intresse för att kunna operera i Sverige, genom att exempelvis kunna öppna spelbutiker i svenska städer. Men de svenska myndigheterna har satt stopp för detta.

I de andra nordiska länderna ser det lite olika ut. I Norge har staten också ett spelmonopol, medan man i Danmark har ett licenssystem där spelbolag kan betala för att få operera på den danska marknaden.

Till skillnad från Norge är Sverige, precis som Danmark, med i EU. Det innebär att svenska myndigheter måste rätta sig efter de regler som gäller på den inre marknaden, där det ska råda full rörlighet för både tjänster och kapital. Därför har EU-kommissionen nu dragit Sverige inför unionens domstol. Kommissionen har tröttnat på att den svenska lagstiftningen fortfarande – trots flera löften om förändringar – utestänger utländska spelbolag.

Kommissionen har även reagerat på att staten både ska sköta spel om pengar även sköter vården av spelmissbrukare, och därmed sitter på dubbla stolar. Staten kontrollerar heller inte monopolet ordentligt, enligt kommissionen, och har inte heller tillräcklig kontroll över nätpokern.

Hur blir det?

Hur domstolen kommer att döma vet vi inte ännu. Många, även i Sverige, välkomnar dock kommissionens handlande. En av dessa är EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), som hör till de som vill se en avreglering. Fjellner säger till Svenska Dagbladet att det har gått för långsamt att anpassa den svenska spellagstiftningen till EU:s regler, och att det beror på en motvilja som funnits både hos socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

I den nya, rödgröna regeringen ligger frågorna om spelmonopolet på civilminister Ardalan Shekarabis bord. Shekarabi har aviserat att ett licenssystem kan komma att införas i Sverige, men att frågan ska utredas först. Shekarabis pressmeddelande med anledning av stämningen finns att läsa här.

Det är naturligtvis inte bara Christofer Fjellner som kommer att bli glad om domstolen kommer fram till att den svenska spelpolitiken måste ändras. Allra gladast kommer troligen Betsson, Bwin och andra spelbolag att bli. De har länge tryckt på för en förändring, men mött ett stort motstånd från myndigheterna.

Slutligen kan man fråga sig hur stor skillnad det kommer att göra för konsumenterna, alltså för de som spelar. Redan idag gör utländska spelbolag reklam i Sverige, och att hitta till deras sajter är inte direkt svårt.